AB Responsive Ads plugin is not activated, please activate the plugin.

”Jobben är A och O”

Sjuka och arbetslösa betalar högre skatt än alla andra.
Det vill Stefan Löfven inte ändra på.
– Det var den förra regeringens val att göra detta. Lagt kort ligger.

Vi träffas i ett intervjurum i Rosenbad. Utanför lyser högsommarsolen och när vi går ut för fotografering passar Stefan Löfven på att hälsa på en pappa som är ute med sonen i en barnvagn. Det gör han ofta, pratar med barn alltså.

Nu är det snart halvtid i den här mandatperioden. Vad kunde regeringen gjort bättre under första halvlek?

– Vi ska komma ihåg att det varit en exceptionell tid. Vi fick budgeten nedröstad, en decemberöverenskommelse, DÖ, som brutitis, den största migrationskrisen sedan andra världskriget, det har varit mycket svåra förhållanden. Men vi har lyckats att vända färdriktningen för Sverige och påbörjat ett samhällsbygge. Det är jag väldigt, väldigt stolt över.

Men vad kunna ha gjorts bättre?

– Jag är stolt över det vi gjort. Men det är klart att man alltid högre ambitioner, vill alltid göra mer.

FAKTA

Stefan Löfven

Parti: Socialdemokraterna.
Ålder: 58.
Bor: Sagerska huset, statsministerns officiella bostad.
Familj: Hustrun Ulla, hennes vuxna barn och barnbarn.
Antal år som partiledare: 4 år.

---

Valresultat 2014: 31 procent
Resultat i senaste mätningen från Aftonbladet/Inizio (juni): 25,4 procent
Skillnad: -4,6 procentenheter
Andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för honom: 30 procent (Aftonbladet/Inizo, mars 2016)
Andel av väljarna som saknar förtroende för honom: 39 procent (Aftonbladet/Inizo, mars 2016)

Det skulle bli en nystart efter regeringsombildningen för en månad sedan. Var är den?

– Vi håller på för fullt. Exempelvis med vad vi ska göra för socialt utsatta områden. Vi har för mycket ojämlikhet i vårt land, det gäller här och i många bruksorter runt om i landet. Där känner man inte att man riktigt är med i framtidsprojektet. Vi ska knäcka långtidsarbetslösheten och kriminaliteten, rusta upp bostäderna, höja skolresultaten och inleda samarbete med föreningslivet.

Målet är att bygga 700 000 nya bostäder på drygt åtta år. Men bostadssamtalen med oppositionen bröt samman. Hur ska det gå till?

– Vi ska höja kapaciteten. Det innebär allt från att utbilda fler byggnadsarbetare, ett mer rationellt byggande, det kan industrialiseras, förenkla reglerna ännu mer och se om det behöver ekonomiska stimulanser.

Behövs det mer ekonomiskt stöd?

– Det är det vi ska undersöka. Det kan också vara förbättrade lånemöjligheter.

Varför betalar sjuka och arbetslösa högst inkomstskatt, högre än både pensionärer och löntagare?

– Jag sade redan i valrörelsen att vi inte tänker förändra villkoren för enskilda hushåll. Lagt kort ligger.

Men varför ska de betala högst skatt?

– Vi tänker inte förändra det som är gjort. Jag tänker inte ändra i hushållens förutsättningar.

Men är det inte konstigt att de mest utsatta betalar högst skatt?

– Det var den förra regeringens val att göra detta. Det hade inte den effekt på sysselsättningen som de trodde. Det visste vi redan då.

Du anklagar ofta Alliansen för att sänka skatterna och inte investera. Är inte det ett ihåligt argument när regeringen inte rör deras jobbskatteavdrag?

– Det är en väldig skillnad. De sänkte skatterna med 140 miljarder, vi investerar 60 miljarder om året i bostadsbyggande, vägar och järnvägar.

Men om huvuddelen av deras skattesänkningar lämnas orörda är inte ditt argument mot dem då ganska dåligt?

– Nej, de skattesänkningar som gjordes för människor ligger kvar, jag tänker inte rubba hushållens förutsättningar.

Jonas Sjöstedt utlovar en skattestrid i höst, han vill sänka ränteavdraget och avskaffa rut- och rot-avdragen. Hur rädd blir du?

– Jag blir inte rädd. Vi har en bra relation till Vänsterpartiet, förhandlingarna med dem brukar fungera bra, det ser jag framför mig i höst också.

Den ombildade regeringen med Isabella Lövin som språkrör har suttit i drygt en månad. Hur annorlunda blev det?

– En månad är lite kort tid att utvärdera hur annorlunda det blivit. Så snabbt ser man inte resultat.

Ibrahim Baylan blev nyligen samordningsminister. Vad ska han göra?

– Se till att alla statsråd på kort och lång sikt fokuserar på jobben, höjda skolresultat, trygga välfärden och klimatfrågan. De ska vara ännu bättre samordnade kring de för oss viktigaste frågorna.

Göran Persson tycker att politiken behöver vackra projekt, den positiva berättelsen. Vad ser du som nästa projekt?

– Vi är mitt uppe i ett samhällsbygge. Det syftar till att få tillbaka människor i arbete. Det är därför vi ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020, det är arbetarrörelsens viktigaste fråga genom tiderna. Människor som kan arbeta ska arbeta. För sin egen frihets skull men också för att skapa välfärd.
– Vi ska dessutom bygga bort bostadsbristen och se till att de människor som kommit hit från andra länder, och som fått asyl, ska komma in i vårt samhälle på bästa möjliga sätt, höja kunskapsnivån i vårt land och se till att klimatet är det bästa möjliga. Det stöds av den svenska modellen.

Du pratar ofta om den svenska modellen. Vad är det?

– Vår styrka är samarbete, investeringar, solidaritet och jämlikhet.

Vill du förbjuda religiösa friskolor?

– Vi har inget sådant förslag men jag tycker att det är bra att diskussionen kommer upp. När jag gick i skolan hade eleverna bakgrund i olika trossamfund men gick i samma skola.

I Sverige skakar vi hand när vi hälsar, har du sagt. Står du fast vid det?

– Vi kan aldrig tvinga någon att hälsa på ett visst sätt. Min poäng var att skakar man hand med män så gör man det även med kvinnor.

Sverige åkte ur fotbolls-EM med besked. Vad kände du då?

– Det var väldigt tråkigt. Men i matchen mot Belgien stod det svenska laget upp bra så de försvann med flaggan i topp.

Det är mycket hat mot dig på sociala medier. Läser du vad som skrivs om dig där?

– Inte allt. En del läser jag på Facebook.

Carin Jämtin, ska hon leda Socialdemokraternas valrörelse som partisekreterare?

– Vi ska gå in i valrörelsen med det starkaste manskapet vi har och där är Carin Jämtin en viktig del.

Vilket är det bästa råd som du har fått av Göran Persson?

– Vi talas vid lite nu och då, senast i går, om lite framtidsprojekt. Jag har en bra dialog med honom liksom med Ingvar Carlsson. Men det bästa rådet, det vet jag inte.

Vem snickesnackar du med på EU:s toppmöten?

– Jag sitter bredvid premiärminister Mariano Rajoy som inte kan så mycket engelska och jag kan inte så mycket spanska. Jag pratar mycket med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, med mina nordiska kolleger, med Enda Kenny från Irland.

Har du pratat med Fredrik Reinfeldt sedan regeringsskiftet?

– Vi träffades på någon avtackning. Väldigt få gånger, ska jag säga.

Vad vill du göra under semestern?

– Åka till stugan utanför Övik, umgås med familjen, inte minst med barnbarnen. Jag tänker läsa, inte PM, utan skönlitteratur.

Storbritannien ska lämna EU. Vad betyder det för Sverige?

– Dels är det en stor exportmarknad för Sverige, men vi vet inte exakt vad det betyder för våra företag. Det är ett stort frågetecken som jag kan tänka mig leder till att investeringarna kommer att bromsa in kraftigt. Det kan påverka svenska företags handel med Storbritannien.

Sverige har från nyår en plats i FN:s säkerhetsråd under två år från nyår. Vad tjänar vi på det?

– Kampanjen som vi drivit för att få den här platsen är ingenting annat än ett gigantiskt Sverigefrämjande. Jag har träffat mer än hundra stats- och regeringschefer. I alla de här samtalen har vi pratat om att Sveriges möjligheter att utveckla samarbeten. Vi har stärkt Sveriges position rejält, det är en klar vinst.
– Men vi får också ta ansvar, hur omvärlden ser ut påverkar oss i allra högsta grad.

Under det första halvåret är Sverige ordförande. Vad ska vi driva?

– Konflikterna kommer och ska hanteras, det är händelsestyrt. Men våra värderingar, att koppla samman jämställdhet med utvecklings- och klimatfrågor som en del av att förbättra världens säkerhet kommer att göra skillnad.

Utrikesministern har sagt att Sverige ska ha en plats för att vi bidrar med så mycket pengar till FN. Är det ett bra argument?

– Det visar att Sverige är engagerad och dedikerad till FN. Det är rimligt att ett sådant land från tid till annan får sin rättmätiga tid i säkerhetsrådet.