”Oerhört steg
bakåt att ha krav
på sig om läppstift”
Miljöpartiet var med och röstade igenom kraftfulla åtstramningar av Sveriges invandringspolitik.
Men enligt nyvalda språkröret Isabella Lövin har man inget att skämmas för, efter fjolårets stora flyktingmottagande.
– Hela det svenska folket kan se sig i spegeln med stor stolthet över det exempel vi har visat i världen, säger hon.
Miljöpartiets första regeringstid någonsin har varit allt annat än en dans på (mask)rosor.
Nu, när snart halva mandatperioden har gått, har de gröna hunnit se regeringens budget falla och nyval hota, tvingats hantera en omfattande flyktingkris samt hunnit avsätta bostadsminister Mehmet Kaplan och språkröret Åsa Romson.
Turbulensen har satt djupa spår både internt och hos väljarna.
MP skulle åka ur riksdagen om det vore val i dag, visar mätningarna.
Isabella Lövin valdes till nytt språkrör i maj och har i regeringen titeln minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.
MP balanserar kring fyra procent. Hur jobbigt känns det?
– Jag är väldigt optimistisk över att det vänder nu. Vi har gått genom en djup kris och väljarna har uppfattat det. Men jag känner en väldig trygghet i att partiet på kongressen, i riksdagsgruppen och i kommunal- och landstingsgruppen har slutit upp kring att vi är ett regeringsdugligt parti, att vi sitter i regering för att göra skillnad. Och vi gör skillnad. Vi har ökat insatserna på miljö- och klimatområdet med 4,5 miljarder, det har aldrig varit en så stor budget på området förut. Vi gör skillnad i världen genom insatser till gröna klimatfonden, där vi jobbar aktivt för att hjälpa fattiga länder att ställa om till förnybar energi, på skolområdet har 13 000 pedagogisk personal anställts. Man kommer att se verklig leverans på våra vallöften.
Isabella Lövin
Ålder: 53.
Bor: Värmdö i Stockholm.
Familj: Man och två barn samt två bonusbarn.
Antal år som partiledare: Noll. Valdes till språkrör efter Åsa Romson vid kongressen den 25 maj i år.
Valresultat 2014: 6,9 procent
Resultat i senaste mätningen från Aftonbladet/Inizio (juni): 3,6 procent
Skillnad: -3,3 procentenheter
Andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för henne: Uppgift saknas, valdes efter senaste mätningen (Aftonbladet/Inizo, mars 2016)
Andel av väljarna som saknar förtroende för henne: Uppgift saknas, valdes efter senaste mätningen (Aftonbladet/Inizo, mars 2016)
Ska ni gå tillbaka till att prata mer miljö än skola nu?
– Vi är ett brett parti, vi har en vision om ett hållbart samhälle för människor. Vi ska göra livet enklare och rikare för människor, då handlar det om att vi ska känna att vi lever i harmoni med naturen men också med varandra. Då behöver vi visa solidaritet med människor i andra länder, men också minska klyftorna och segregationen i Sverige. Där är skolan väldigt viktig, men också landsbygdens framtid.
Mandatperioden har präglats av flyktingkrisen och de drygt 160 000 personer som sökte asyl i Sverige 2015. Sedan dess har S och MP slutit en överenskommelse med Alliansen som innebär skärpningar av asylpolitiken, med syfte att minska trycket på det svenska mottagandet.
Tror du att Sverige kan gå tillbaka till politiken som gällde före överenskommelsen?
– Lagstiftningen är tillfällig, vår avsikt är att den ska upphöra om tre år. Under tiden ska vi förbättra förutsättningarna för mottagandet i Sverige men också jobba på EU-nivå och internationellt för att andra länder ska ta sitt ansvar. Dessutom för att sätta in insatser för att diplomatiskt få till stånd fred i Syrien och jobba med de kanaler vi har för att stödja organisationer och länder som hjälper människor att bygga upp demokrati och stabilitet i den delen av världen.
Du var tidigare journalist och fick Stora Journalistpriset efter boken ”Tyst hav”. Hur känns det att möta oss från andra sidan?
– Det känns bra. Jag känner mig fortfarande som journalist. Jag har varit det i 25 år, så har jag något yrke så är det journalist. Jag har tagit med mig mycket från journalistiken in i politiken. Som min förmåga att göra research, att ställa frågor till dem jag möter, lyssna på svaren och bilda mig en uppfattning. Det är också är bra att ha en vana att tänka efter så det man säger är begripligt för en läsare, tittare eller lyssnare.
Vad kände du när Aftonbladets kolumnist Kerstin Weigl skrev om ditt yttre och dina medarbetares bristande uppbackning för dig i frågan?
– Det var en anmärkningsvärd krönika. Jag tycker att kvinnor ska kunna företräda offentligt utifrån sina kvalifikationer och kompetens. Det är ett oerhört steg bakåt om kvinnor till skillnad från män ska ha ett särskilt krav på sig vad det gäller läppstift eller skönhetspoäng. Det är något som jag som företrädare för en feministisk regering, när jag reser runt i världen, inte precis vill ska vara en diskussion som ska förekomma i världens mest jämställda land. Så det förvånade mig.
Du förlorade din mamma i cancer när du bara var 14 år. Hur har det påverkat dig?
– Det har satt jättedjupa spår och har format mig mycket. Jag har en förståelse för när människor drabbas av förlust och oerhört hemska saker, men också för att det går att överleva. Det tror jag är en styrka som är viktig att förmedla till andra, även när det kanske ser nattsvart ut.
Döden är en ingrediens i livet som vi alla kommer att möta, genom att någon anhörig dör eller att man själv drabbas av en allvarlig sjukdom.
Kan det ha betydelse i ditt arbete?
– Det ger ett perspektiv på vad som är viktigt. Och också respekt för mänskliga rättigheter och för att de som drabbas i länder som Liberia, Somalia, Syrien och Afghanistan är människor precis som vi med samma känslor när de förlorar en anhörig. Det är viktigt att ha med sig när vi ser en humanitär krissituation som är större än världen har sett sedan andra världskriget. 125 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp för att överleva, 60 miljoner är på flykt.
Det har i media beskrivits att du ”har världen på dina axlar”. Känner du så?
– Nej, men jag kan känna att Sverige har det ansvaret. Vi har så stora förväntningar på oss att visa ledarskap. Inte bara att bidra med pengar, vi är en av världens största bidragsgivare och väldigt viktiga för FN-systemet. Men vi är också en viktig intellektuell och moralisk ledare, inte minst när det gäller kvinnors jämställdhet.
Innebär det att det är extra känsligt när Sverige gör åtstramningar för flyktingar eller tar en del av biståndet till flyktinghjälp?
– Där har vi visat ledarskap i den här svåra krisen som vi haft det senaste året. Vi lyckades ändå sätta ned foten och säga att avräkningar från biståndet för flyktingmottagandet i Sverige inte ska vara mer än 30 procent. Det betyder ändå att vi ligger över de allra, allra flesta länder i världen.
Så du har inga problem att se dig i spegeln?
– Hela det svenska folket kan se sig i spegeln med stor stolthet över det exempel vi har visat i världen, både genom att ta emot flest flyktingar per capita inom EU och också att vara det land som bidrar mest till bistånd och humanitärt stöd i världen.
Berätta något om dig själv som få känner till?
– Kanske att jag är uppvuxen på landet och var oerhört passionerad hästtjej som hängt mycket i stall och ladugårdar, i skogen och en slags Bullerby-miljö när jag var liten? Det tror man nog inte om mig.
Vad gör du när du kopplar av?
– Badar eller bastar, eller både och. Vinterbadar! Jag hatar att springa men kan gärna gå snabbt. Men min hund som nyss gick bort kunde inte gå snabbt mot slutet, så senaste åren har jag gått ganska långsamt.
Du gör premiär i Almedalen nästa vecka. Hur är du som talare?
– Ganska otränad. Så jag får träna mycket.
Tre snabba i halvtid
Vad har varit jobbigast för ditt parti sedan valet?
– Vi har gått genom en väldigt svår och tuff period de senaste månaderna. Det är uppenbart för alla. Vi har gjort en del kommunikationsmissar och inte varit tydliga med att vi vill se ett grönt långsiktigt hållbart samhälle där människor ska kunna känna harmoni med både naturen och planetens villkor, men också att vi ska ha mycket bättre samhälle för människor.
Hur är läget för ditt parti just nu?
– Det är klart att opinionssiffrorna ser vacklande ut och att alla väljare och medborgare har uppfattat att vi har haft en turbulent tid, men jag känner mig glad över att ha blivit vald till språkrör och att kongressen, riksdagen och våra kommunal- och landstingspolitiker står bakom att vi sitter i regering och att vi ska ta ansvar.
Vad är den största politiska utmaningen för Sverige framöver?
– Vid sidan av klimatutmaningen så är det segregationen. Sverige tog ett unikt stort ansvar förra året genom att ta emot så många flyktingar, flest per capita i Europa, det ska vi vara väldigt, väldigt stolta över. Kriget i Syrien har inte upphört, människor flyr för sina liv fortfarande, och de som kommer till Europa och har asylskäl ska vi ta hand om. Men mottagandet måste vi förbättra i Sverige, så att de som kommer hit får en värdig start.