”Jag är helt inställd på att vi ska vinna valet 2018”

Jan Björklund rankar integrationen som den största politiska utmaningen framöver.
När Anna Kinberg Batra stängde dörren för hans förslag på lösning blev det en öppen konflikt.
– Allianssamarbetet fungerar inte när enskilda partier uttrycker sig ultimativt, säger han.

Jan Björklund valdes till ledare för Liberalerna (då Folkpartiet) 2007 och är numera den alliansledare som suttit längst på sin post.
På partiets senaste kongress fick han fullt stöd och han ska nu leda Liberalerna in i nästa valrörelse, helst ytterligare fyra år.
Några större intern kritik mot ledarskapet finns inte.
– Jag är helt inställd på att vi ska vinna valet 2018. Och kandiderar man till ett val så måste man också vara beredd att arbeta hela den mandatperioden, säger han.

Den största utmaningen för att vinna valet, och för att kunna regera Sverige, är att ha svar på hur integrationsfrågan ska lösas, anser Björklund. Liberalernas viktigaste lösning är fler låglönejobb.
– Många av de som kommer har en väldigt låg utbildningsnivå. Ska de över huvud taget få jobb och inte hamna på socialbidrag i Rinkeby resten av livet så måste vi acceptera att det växer fram en arbetsmarknad med enkla jobb, säger han.

FAKTA

Jan Björklund

Parti: Liberalerna.
Ålder: 54.
Bor: Bromma.
Familj: Frun Anette Brifalk och två söner i skolåldern.
Antal år som partiledare: 8 år och 9 månader. Valdes den 7 september 2007.

---

Valresultat 2014: 5,4 procent
Resultat i senaste mätningen från Aftonbladet/Inizio (juni): 4,2 procent
Skillnad: -1,2 procentenheter
Andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för honom: 26 procent (Aftonbladet/Inizo, mars 2016)
Andel av väljarna som saknar förtroende för honom: 30 procent (Aftonbladet/Inizo, mars 2016)

Om inte arbetsmarknadens parter lyckas komma överens om att sänka lönen för enkla jobb vill han kunna lagstifta om en ny anställningsform med lägre lön. En åtgärd som Moderatledaren Anna Kinberg Batra snabbt gick ut och sa bestämt nej till.
– Jag tycker det var olyckligt. Jag respekterar fullt att de har en annan uppfattning men ett allianssamarbete fungerar inte när enskilda partier uttrycker sig ultimativt. Då är risken väldigt stor att alla börjar uttrycka ultimatum för sina hjärtefrågor och då går det till sist inte att bilda regering, säger Jan Björklund.

Hur starkt är allianssamarbetet i dag?

– Om vi skulle bilda regeringen omedelbart så är vi så pass överens om huvuddragen att det inte skulle vara några problem. Däremot är vi fyra olika partier med olika uppfattningar i en hel del frågor, till exempel migrationsfrågan.

Hur ska ni enas i den?

– Vi ska ha en human flyktingpolitik men vi ska också kunna ta hand om de som kommit hit. Det är balansen mellan humanism och realism, och det är där jag tycker att Sverige har landat sedan i höstas. Jag tror att om några år kommer alla inse att det är ungefär så balanspunkten måste ligga. Men där är vi inte i dag.

Ska Sverige ha en flyktingpaus?

– Nej, inte i bemärkelsen att vi ska stänga gränsen. Men våra regler kommer i längden inte att kunna vara väsentligt avvikande från våra andra nordeuropeiska länder.

Birgitta Ohlsson avvek från partilinjen och röstade nej till den nya asyllagstiftningen, i stället för att avstå. Gjorde hon fel?

– Hon hade en annan uppfattning, jag respekterar den.

Så alla liberala ledamöter får rösta som de vill?

– Min grundläggande uppfattning är att man bör följa den partilinje som vi gemensamt kommit överens om. Men jag har också respekt för att det finns vissa frågor som en del är så engagerade i att de inte vill det. Så fungerar riksdagen.

I slutet av förra året sa Jan Björklund att han kan tänka sig att göra upp med Socialdemokraterna om skattepolitiken, även om de andra allianspartierna inte är med. Erbjudandet kvarstår fortfarande – men då krävs det att regeringen släpper Vänsterpartiet.
– Jag är beredd att genomföra liberal politik i Sverige, att sänka skatten på arbete och företagande. Om den nuvarande regeringen är intresserad av det är vi beredda att diskutera detaljerna i det. Men regeringen är inte intresserad utan vänder sig i stället till Sjöstedt.

Finns det ett egenvärde i att ha kvar allianssamarbetet – även om du skulle få igenom mer liberal politik genom ett annat samarbete?

– Ja det gör det. De fyra allianspartierna har mer gemensamt än de rödgröna. Samarbetets syfte är att vi tillsammans blir större än de rödgröna och därmed kan styra Sverige. I opposition måste vi förbereda oss för det, det är därför vi aldrig uttrycker oss ultimativt mot varandra.

Under förra Almedalen fick du frågan vem du skämtar med i Alliansen. Du passade frågan och bad om att få återkomma. Så nu får du samma fråga igen?

– I det gamla gänget var det definitivt Göran Hägglund. Nu är det en helt annan konstellation än den som fanns tidigare, det måste jag säga. Men vi har rätt trevligt ihop. Ebba Busch Thor och jag kan nog skämta en del med varandra, men också de andra.

En annan konstellation, på vilket sätt?

– När jag blev partiledare 2007 hade de andra tre suttit länge. Nu är jag den som har längst erfarenhet. Förra året var en fas när vi lärde känna varandra, nu fungerar det bra.

Har ni lärt känna varandra nu?

– Rätt väl.

Kan du sakna den tidigare konstellationen?

– Den fungerade också väldigt bra. Jag tror att Alliansen är något mycket större än enskilda personer. Den är så stark att den överlever personskiften.

Tar du råd från dina företrädare?

– Ja, jag pratar regelbundet med både Lars Leijonborg och Bengt Westerberg. Ibland kan kontakten vara tätare när vissa frågor är aktuella. Bengt var den som införde LSS-reformen, för att lära mig mer om hur man resonerade då har jag pratat mycket med honom.

Träffar du Fredrik Reinfeldt eller de andra tidigare alliansledarna?

– Inte privat, men vi stöter på varandra ibland.

Du är känd för att leverera oneliners i debatter, hur kommer du på dem?

– Politik är att genomföra samhällsförändringar. Innan man kan göra det så måste man övertyga människor, därför är kommunikation oerhört centralt. Det stör mig att så många politiker försöker ludda till det för att ingen ska ta anstöt av det man säger. Man tycker det är jobbigt att få kritik.

Vilka tänker du då på?

– Inom skolpolitiken går hela vänstersidan i taket när jag uttalar mig om att jag tycker det ska finnas studiedisciplin, betyg och kunskapskrav.

Är det viktigt för dig att vara en sådan politiker.

– Det vet jag inte. Men det är sådan jag är. Vill man ha mer luddiga företrädare får man rösta på andra.